I följande text kommer jag att analysera och jämföra två tolkningar av en berättelse. Det rör sig om Disneys filmatisering av En världsomsegling under havet (20000 Leagues Under the Sea, Richard Fleischer, 1954) och Jules Vernes roman med samma titel, på vilken filmen är baserad. Målet är att läsa in traditionella science fiction-element i dessa två verk, hur de påverkat efterföljande skapande och varför de kan tänkas ha blivit de klassiker de är i dag. Avslutningsvis tänker jag kortfattat dra paralleller till subgenren steampunk och försöka identifiera vad man där har tagit tillvara på från de två respektive verken.
Vetenskapsfiktion eller
fiktiv vetenskap?
För att kunna bena ut och sätta finger på vad som är science fiction i både romanen och filmen krävs en definition av vad genren innebär. I uppslagsverket The Encyclopedia of Science Fiction står det under rubriken ”Definitions of SF” att "The term is applied so loosely in common usage that no single definition will ever be universally agreed".1 Samt att flertalet tidigare författare på området skapat sina egna definitioner. När intresset för genren växte i början av 1900talet, och flertalet så kallade ”pulp magazines” med science fiction-tema grundades, kom även nya utomstående teoretiseringar av vad genren innebär. Man nämner att Hugo Gernsback i första numret av sin Amazing Stories beskriver “scientifiction” med följande ord: “By 'scientifiction' I mean the Jules Verne, H.G. Wells and Edgar Allen Poe type of story – a charming romance intermingled with scientific fact and prophetic vision. [...] New inventions pictured for us in the scientifiction of today are not at all impossible of realisation tomorrow.”2 Redan tio år tidigare grundades Sveriges första tidskrift på ämnet där Otto Witts redaktionsspalt i första numret lyder:
För att kunna bena ut och sätta finger på vad som är science fiction i både romanen och filmen krävs en definition av vad genren innebär. I uppslagsverket The Encyclopedia of Science Fiction står det under rubriken ”Definitions of SF” att "The term is applied so loosely in common usage that no single definition will ever be universally agreed".1 Samt att flertalet tidigare författare på området skapat sina egna definitioner. När intresset för genren växte i början av 1900talet, och flertalet så kallade ”pulp magazines” med science fiction-tema grundades, kom även nya utomstående teoretiseringar av vad genren innebär. Man nämner att Hugo Gernsback i första numret av sin Amazing Stories beskriver “scientifiction” med följande ord: “By 'scientifiction' I mean the Jules Verne, H.G. Wells and Edgar Allen Poe type of story – a charming romance intermingled with scientific fact and prophetic vision. [...] New inventions pictured for us in the scientifiction of today are not at all impossible of realisation tomorrow.”2 Redan tio år tidigare grundades Sveriges första tidskrift på ämnet där Otto Witts redaktionsspalt i första numret lyder:
Du har sett teknikens sagoland.
Allt i det landet är en teknisk saga. Skogen är enkel och verklig, papperet är
fantasien. Forsen är banal och vanlig, turbinen, dynamon och generatorn - de äro poemen... Och (Hugin) känner gott
vilka språkets former den måste använda för att än i dag göra sig riktigt
förstådd.
den vetenskapliga romansens
det tekniska kåseriets
den idéväckande humoreskens
äventyrsberättelsens och
den tekniska sagans.3
den vetenskapliga romansens
det tekniska kåseriets
den idéväckande humoreskens
äventyrsberättelsens och
den tekniska sagans.3
Även om det aldrig går
att enas om en universell definition finns nu åtminstone tidiga idéer om
science fiction representerade. Vidare finns förstås även den rent semantiska
definitionen, kort och gott vetenskapsfiktion, eller kanske fiktiv vetenskap.
Hur väl passar då de respektive verken in dessa kriterier?
1 Nicholls, Peter (red), The Encyclopedia of Science Fiction: An Illustrated A to Z, London:
Granada Publishing, 1979. Sid. 159
2 Ibid
3 Lundwall, Sam J., En bok om science fiction, fantastic, futurism, robotar, monster, vampyrer,
2 Ibid
3 Lundwall, Sam J., En bok om science fiction, fantastic, futurism, robotar, monster, vampyrer,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar